fredag 19 februari 2010

Here comes the sun, do do do do

Drugey, du är så fin! Allas vår terapeut och står till tjänst 24/7! Kan vara svårt det där med att se sin egen roll och påverkan på i/på sitt eget liv. Just med det som du skrev, Drugey, om att man måste jobba på att vara lycklig. Det finns få saker som är så svåra som att vara objektiv när det kommer till något så subjektivt som sig själv.

Idag var det minst sagt olidligt att vistas utomhus!! Denna kyla är inte nådig vill jag lova. Och till på köpet är det en aning crowded på tunnelbanan, si sådär 7 personer per kvadratmeter. Alla fick stå på ett ben typ. Och när man kliver in (läs: trycker sig in med våld) i vagnen så är det första man känner att någon har käkat 12 vitlökar till frukost. Gött!

Jag har hört att man blir glad om man ler, så nu ska jag le så stort jag bara kan!

(Jag kan faktiskt inte le större än jag gör på bilden, min mun är inte tillräckligt stor. Fick töjningsskador i läpparna bara av att hålla den där posen). Och vad säger ni, kanske är tid för en haircut för Cooley? Ser ju ut som en luffare. Lite hårfärg på det kanske. Mmm, är sugen. Mörkare? Ljusa upp rötterna lite? Mellanbrun toning? Vad sägs?! Smäll till med förslag nu, kom igen.


Nu ska jag räkna lite, baka pitabröd och kanske solbullar.

Ta hand om er alla fina! Pusspusspuss!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar