Fikasöndag.

Jag har suttit och segat lite framför datorn nu efter jobbet. Det finns en låt som passar bra in på min sinnesstämning: Strays Don't Sleep - Blue Skies. Lyssna på Spotify! Den är fin.

Jag tittade igenom korten jag tagit med min kamera och nästan inga bilder är i fokus! Det är sånt som händer när man är halvblind och ska försöka ta kort - man inser inte att man siktar helt fel för än man ser fotona ett halvt dygn senare på datorn. En riktigt bra bild lyckades jag dock ta från vår lunch idag. Jag tycker att den är så smickrande, kanske framför allt på den norska damen som satt mitt emellan Pördey och Cooley.

Norska kvinnor är ju för makalösa!

Jag tyckte för övrigt att det var helt magiskt att träffa Pördey igen efter så lång tid! Kan inte låta bli att mysa åt det faktum att hon numera finns en timmes resväg bort. Femkanten står stadigt. Det är så här det ska vara. Det är alldeles för lätt att stänga in sig i sig själv och sin ömklighet i februari. Vi behöver inte det, vi behöver något annat.

Vi behöver varandra.