Onsdag, men kunde lika gärna varit torsdag.

Hej mina fina!

Nu var det sådär jättelänge sen vi sågs igen. Vi har ju inte ens firat dig Drugey! En härlig utekväll skulle vi ju ta ju!

Jag har så fullt upp hela tiden att jag inte riktigt an engagera mig i något. Det ena tar ut det andra liksom. Och jag vet att jag inte ska klaga, somliga (Pördey) jobbar typ 12 timmar om dagen och det gör inte jag. Men jag har liksom så många bollar i luften hela tiden (ingen av bollarna är särskilt rolig tyvärr), och ännu värre blir det nu när jag inte bara har en kurs i skolan, utan två stycken parallellt. Det var klaget för denna gång.

Jag vill jättegärna ses i helgen, vad säger ni? Sexey skulle kanske åka skidor någon dag, men vi kan ju enas om den dagen hon inte åker. Hur ser det ut för er andra (om ni ens läser??)?

Middag hemma hos någon eller ute, en öl på stan, brunch på söndag. Vad som helst! Det vore väl trevligt hörni!

Nej nu ska jag iväg på möte med mitt utskott!
Hörs, puss o kram, syns på stan (i helgen?!)

Sunk.

Idag har jag hemmadag igen. Jag har det några gånger i veckan under den här kursen. På schemat står det läsdagar, men jag läser inte. Jag är bara hemma.

När man går i skolan tänker man att det är sjukt skönt att ligga på soffan, men nu har jag legat på soffan sedan kvart över åtta, och det börjar bli lite gammalt. Jag tänker att jag gärna skulle glida till skolan nu och sitta med på en lektion eller två. Kanske käka lite lunch med någon. Göra något, vad som helst egentligen.

Precis så här var mina veckor, månader och år på SU. Jag gjorde ingenting nästan hela tiden. När det plötsligen blev tentaperiod jobbade jag som ett as, men för det allra mesta låg jag bara här på soffan. Det är sjukt egentligen, att det är sådant man får högskolepoäng för. Nästa vecka börjar min praktikperiod och det är väl tur det, för där måste jag ju faktiskt anstränga mig lite. Det går inte att som lärare bara sätta sig och jäsa, skriva lite på bloggen och pilla sig i näsan. Näe, det går verkligen inte för sig.

Det är kämpefint väder idag. Sådan väder är promenadlämpligt. Någon promenadsugen?

Ja, fy katten.

För er lättberörda människor: Titta inte på bilderna i länken i Cooleys inlägg nedan. Jag blev så enormt illa berörd. Lite så har jag faktiskt också blivit av nyhetsrapporteringen från Japan. Det är alldeles för närgånget. Det blir liksom för känslosamt. Inte på det empatiska viset utan mer försäljning-av-lösnummer-aktigt. Nåt hemskt för oss i trygghet att förfäras över. It makes me sick.

Foto

Årets nyhetsbild eller vad det var. Den var med i DN för någon dag sedan. Hemskt, gripande, jättehemskt tänkte jag när jag såg den. Men när jag ser den andra "versionen" av bilden mår jag lite illa.

Klicka HÄR

Ja men då är det okej Micke, kör på du bara!

Frukostinlägg!

Jag är så tusans trött på skolan just nu, vill bara bli klar. KLAR!! Har min näst sista tenta om en vecka vilket är båda skönt för att det är den näst sista och väldigt oskönt för att det är en tenta. Och jag måste plugga. Inte sugen. För fem öre.

När kommer Sexey hem? Hon åkte i lördags så hon borde komma hem idag eller imorgon senast? Tänkte om vi alla skulle kunna ses imorgon söndag för en lunch på stan, promenad i det fina vädret, filmkväll eller vad som helst. Vad sägs?!

Länge sedan och i stort behov av Edert Sällskap.

Mina senaste veckor har varit rätt tuffa, med mycket huvudbry och hjärnspöken att ta itu med. Ibland är livet så och det är egentligen inte konstigt. Vår existens är underlig och det finns så mycket att undra över. Nu börjar jag inse att jag måste lära mig att fundera på ett mer konstruktivt sätt om jag ska få ut något av det. För att komma tillbaka på min bana igen och börja fungera behöver jag distrahera mig. Någon som är sugen på att distrahera sig tillsammans med ett stycke Drugey?

Tänkarmaskinen på högvarv.

Jag har haft en riktigt pissig senaste vecka, och den enda anledningen till det är jag själv. Mitt huvud har bestämt sig för att börja älta en massa stora livsfrågor som bara gör mig skakig och bajsnödig att tänka på som: Vad gör jag med mitt liv? Vad händer efter döden? När kommer jag att dö? etc. Det finns ingenting som gör mig så arg som jag kan bli på när mitt psyke inte vill samarbeta. Jag mår bara dåligt av att tänka på döden. Det finns ingenting rogivande i det, ingenting utvecklande utan bara destruktivt och obehagligt.

Jag antar att alla tänker på sådana här saker med jämna mellanrum men vad jag inte kan förstå är hur man hanterar det. Finns det någon som klarar av att leva ett lyckligt liv, på riktigt? Jag känner att jag verkligen behöver lära mig att hitta avknappen på min hjärna nu. Det är hög tid. Och finns det inget annat sätt får jag väl i värsta fall återvända till att bli Drugey. Det är bara så synd att det finns så många frågor som inte har några svar. De frågorna förtär mig.

Snilleblixt!

Jag har en idé! Vad sägs om att vi någon helg går och käkar brunch på nåt soft ställe?! Lite pannkakor, frukt, hamburgare, ja allt vad de nu har på brunchbuffeer! Alternativt går man till café Strings lite med spartanska (men ändå goda) frukostbuffé, endast 65 kronor har jag för mig!




Vad säger ni? Sugna? Jaa!

Min kille gillar inte att umgås.

Känns kanske som en insändarrubrik till Kamratpostens Kropp och Knopp, men jag sitter just nu hemma hos mina svärisar och blir galet irriterad på min karl. Det tycks som om han inte av samtalet i bilen på väg hit förstod att när jag säger: Snälla umgås med mig nu när vi är hos dina föräldrar, förstod att det var vad jag menade. Nu sitter han nämligen och gör en uppgift åt hans mamma som hon ska göra till någon kurs på datorn. Jag har fått sitta vid den andra datorn utan något att sysselsätta mig med i en och en halv timme nu. Känns inte jätteroligt. Är alla killar så här tröga? Det händer liksom varje gång vi kommer hit. Han hjälper sin pappa med datorn: jag sitter och pillar på mina strumpor. Jag är för väluppfostrad för att ställa mig upp och säga: Nej, nu är jag trött på det här, utan försöker ge honom gliringar som han uppenbarligen inte förstår. Vet inte hur jag ska skruva på mig för att han inte ska tro att jag är kissnödig utan fatta att jag vill göra något som inkluderar att folk pratar med mig. Gah.

Gentleman

Hej hopp snopp!

Igår kom Micke på middag...kille från gärdet som bjöd med mig på Raw comedy för några veckor sedan.
Han kom med sin vrålsnygga porshe och så hade han en enorm bukett med fina blommor till mig!
Han är gentlemannen och svärmorsdrömmen! Han har mål i sitt liv...men ack så tråkigt, vi har inte samma värderingar om saker och ting.
Jag ser pengar som en mindre sak bland mina mål i livet.Dock är pengar viktiga att ha. Men kanske inte de där materialistiska drömmarna om ett baotahus i fina delarna av Täby,semesterhus i fjällen och allt som kommer med i de där drömmarn...ni vet vad jag menar?!
Jag vill bo trivsamt och fint klara mig ekonomiskt och vara nöjd med min tillvaro, vart det nu än är..sthlm, frankrike, fillipinerna eller wherever, men min familj!

Där är jag och Micke väldigt olika! Och det stör mig enormt mycket! inte faktum att vi är olika, utan själva olikheterna...hns sätt att se på livet.$$$
Så det får vara ,helt enkelt!

Men är det inte typiskt att de som skulle göra livet väldigt enkelt och bra... det passar mig inte alls!att jag dras till lite problem.

Idag sitter jag och Oar mig för att jag tränat för hårt.Min kropp värker och jag kan knappt röra på mig. Nu har jag lyckats vara på gymmet minst 3 gånge ri veckan i 6veckor:) Har dock inte ändrat min kost alls! För att inte vara grym mot mig själv så tar jag det långsamt långsamt. Byter jag kost i det här träningstempot så kommer det nog ske större förändringar.
Hur skönt är det inte att träna?! man blir så glad och nöjd efteråt!
Cooley har ju också kommit igång nu vad jag förstått! duktigt!
Ni andra SATS medlemmar.... varför vill ni inte gå med mig;( det som vore så skoj!

Apropå skoj! för i helvete tjejer! ska vi ut i våra snyggaste dressar och dansa eller whaat?!!


10 dagar kvar till lanzarote

puss
//
sexless sexey

Pass på!

Tänkte vara lite smart och gå och skaffa nytt pass. Har läst att det ska vara många pass som går ut nu och att det därför är mycket folk på polishuset. Men en tisdagmorgon kl 9.45 kan det väl inte vara sp mycket folk? De flesta är väl på jobbet? NEJ, de är inte på jobbet för halva Stockholm är på passexpeditionen på polishuset! Som tur är bor jag ju bara 2 kvarter därifrån så jag har suttit hemma i ett par timar nu och gjort lite ditten och datten. S¨ka snart pallra mig tillbaka dit och se om mitt nummer (175!!) börjar närma sig. Antagligen inte eftersom de på en timme bara hade avverkat 35 nummer!

Ja herregud. Ska jobba idag också så något pass hinner det säkert inte bli idag!

Pördey, hur går nya jobbet, berätta allt!!

Ha det bra alle, hoppas vi möts snart!