Hemma snart

Dem fyra månaderna har gått.... Idag flyttar vi hem igen. Äntligen. Stod inte ut en dag till i mammas hund palats på Lidingö. Dessa hundar som har blivit allt viktigare i morsans liv. Dem är överallt, och deras hund saker lika så ahhhhh!

Sitter nu och väntar på att J ska komma och hämta mig och dem sista väskorna med sin Volvo.

Är trött efter två veckors intensivt jobbande och plugg. I helgen är jag ensam i lägenheten. Vad sägs...ska vi mysa på Gärdet på lördag? Tror vi alla kan behöva ta ngt starkt!!

Hoppas ni kan och vill/nerdey

På väg mot Åland.

Jag tror att jag börjar få grepp igen, om skolan, om allt. Idag har jag böjt pepparkaksformar utav bara helvete. Imorgon är det presentation, och sedan flyr jag landet. Jag hoppas att jag fortsätter behålla greppet även när jag passerat den finska gränsen. Yes baby, jag åker till Åland.

Kanske hade det varit lite mer spännande om det inte var för att jag ska sjunga Brahms i två dagar. Hursomhelst hoppas jag på fint väder, frånvarande ångest och mycket nyheter om vad som händer i staden här på Läderbyxan. Jag har ju fått en sån där modern mobiltelefon med internet nu.

Slutligen vill jag bara säga till dig Cooley att du är stark och att du klarar dig bättre på egna ben än någon av oss andra. Vissa är skapta som du, vassa och sköra på samma gång - och du är smart nog att veta när du behöver värja dig och när du behöver strida. Jag tänker på dig och hoppas att du känner i ditt hjärta hur mycket vi tycker om dig.

So long! När vi syns är jag lite finskare, lite mer bakis.

Veckan

Onsdag var dagen jag var på arbetsintervju, hälsade på Sexey på jobbet, köpte ett par svarta byxor, lagade en perfekt indisk kycklinggryta, fick jobbet jag sökte och flyttade hem till mamma.

Torsdag var dagen jag lyssnade på en mycket klok man (och tre gånger amerikansk presidentkandidat) föreläsa om intressanta samhällsfrågor som företags sociala ansvar. (Han hävdade bland annat att USA är ett u-land med västerländska mått mätt, intressant.)

Fredag var dagen jag lämnade kläder på Stadsmissionen och var på IKEA och letade inspiration till en ny lägenhet som jag förhoppningsvis ska få någon gång inom de närmsta 5 åren. Köpte en kastrull.

Lördagen var dagen jag fikade på ett cafés uteserveringen, för antagligen sista gången i år, med Sexey.

Söndag var dagen jag gjorde något/inget som jag i efterhand inte minns.

Måndag var dagen jag började mitt nya jobb, och det känns så jäkla bra av någon anledning. Kanske är det att komma in i ett nytt sammanhang som gör mig glad. Träffa lite människor. Det är något jag saknar något enormt i mitt tomma liv. Kanske är det tanken på att tjäna lite extra pengar. Det ger mig en känsla av frihet. Kanske kan jag klara av en hyra i framtiden tack vare extrajobbet? Kanske inte.

Tisdag är dagen jag jobbade, var hungrig, rökte en cigg som smakade äckligare än vad jag hade hoppats och skrev detta.

Detta var veckan jag bara grät en enda gång. För sex dagar sedan.

Livet alltså, livet.

Jag har varit labil ett tag nu. Väldigt labil. Förra veckan resulterade det i en hemsk fylla då jag tappade kontrollen helt för första gången någonsin. Den här veckan har det resulterat i att jag varit dålig på att gå i skolan. Och när jag inte går i skolan skäms jag, och när jag skäms går jag inte i skolan. Så nu har jag en del att jobba med för att komma tillbaka.

Vad brukar ni göra när ni är labila för att det ska bli bättre? Jag har liksom aldrig riktigt provat något annat än att andas i fyrkant och ge upp. Vad gör er på bra humör? Jag behöver veta! Det är så svårt att vända en pannkaka, och det är precis vad mitt liv är nu - pannkaka.

Jag har inte tillnärmelsevis lika mycket att tänka på som Sexey. Det kan vara viktigt att poängtera det, mina problem är bara småpotatis. Det betyder inte att jag inte har några alls. Mitt största problem just nu är skolan. Vi ska framställa en produkt på tre veckor som skulle kunna serietillverkas. Uppgiften går utgår från butiken Frank Form på Kungsholmen och jag ska skapa en produkt som skulle passa in i deras sortiment. Inte nog med det, den ska få plats i en låta som är typ lika stor som ett A4 papper. Jag kommer inte på någonting, och imorgon ska vi ha det första utkastet klart. Vad gör man när hjärnan går på tomgång?

Vi får stötta varandra. Jag tänker på er och håller tummarna för att allt ska gå bra i era liv!

det går...inte så bra nu.

Hej kära brallor!

Sitter på jobbet nu och känner skit skit skit skit!
Jag känner ofta att lyckor /olyckor gärna hopar sig i vågor...Jag är nu inne i en olyckshop där allt bara går åt fanken!

1.Min bror och jag har bråkat till den grad att vi antagligen int ekommer att höras mer.
2.jag har apmycket på jobbet och har precis blivigt utelåst ur mina mailboxar som jag BEHÖVER för att kunn ajobba.
3.pappa ska testa sin prostatacancer och jag är väldigt orolig!(hoppas det inte hör till olyckshopen för då går jag under lite grann)
4.gammelmorfar håller på att dö.
5.mamma fick inbrott i sin lägenhet igår.
6.idioten mr upptagen stör mig med sin närvaro!

Det är saker som inte händer mig som person men som berör mig väldigt mycket!
Jag mår trots omständigheterna väldigt bra! Men behöver lite uppmuntran!
Skulle vilja bli onykter i ert sällskap och ha roligt ett tag!
Eller så kan en bio och fika bli en hit!Söndag?KAN NI?

Så drugey goes red hed om jag förstått rätt??Cooolt ! En anledning att fira med ett glas champagne tillsammans tycker jag! Jag har en god sådan hemma! SKÅL FÖR RÖDHÅRIGA,BRUNETTER OCH BLONDIES!

Och där sätter jag punkt för idag!
Vi håller tummissar för våran Cooley idag!fråga mig inte varför bara gör´t!
Cooley ska faktiskt titta förbi mig på jobbet och dricka äckligt kaffe!tjohooo

puus och kram!
saknar er väldigt mycket!

/Sexey

Den svenska skammen.

Jaha. Nu blev det alltså så här. Är det bara jag som tänker att Vellingekommun med flera kanske helt enkelt borde flytta till Danmark och ta med sig sina åsikter dit? Kanske, kanske inte. Jag blev hur som helst ledsen, och lite rädd. Men framför allt annat blev jag skamsen.

Den här senaste dagarna har varit olika alla andra dagar hittills. För det första pratar folk annorlunda, väger orden på ett nytt sätt, ställer om siktet. För det andra har jag bytt hårfärg och ser ut lite som någon som bor i skogen. Vad kan jag säga? Läderbyxan behövde en ginger - I had to lose som soul.

Drugey=plugghäst.

Idag är jag i princip klar med min kurs och det känns fintfintfint! Jag pratade lite om en grej inför min klass i idag och det gick över förväntan med tanke på att jag inte förberett presentationen ett dyft innan jag satte mig och lyssnade på de andra. I å tanke ska man också ha mitt totala psykbryt hemma en halvtimme tidigare när jag inte hittade min plånbok. Jag skrek rakt ut, ni vet ett sånt där skrik utan ord och som kommer ur de inre. Man skriker och tänker: Vem skriker? innan man inser att: Jaha, det är jag som har tappa't. Förnuftet.

Nu är jag i alla fall anträffbar, så hör av er!

The hills

Alltså... Jag har denna vecka kollat klart på sista säsongen (någonsin) av The Hills. Har ni tittat på det? Det är så bra! Visst, det är inte lärorikt på något sätt och det är mycket drama, men ändå. Man relaterar ändå på något sätt trots att man inte alls lever det livet de gör. Men man är i samma ålder, har samma tankar och problem. Det låter som att jag har en djup connection till serien, så är inte fallet. Men jag gillar´t! Är det någon av er som har sett sista avsnittet? Tyckte det allra sista förstörde lite...

Det är ju något med att titta på snygga och rika människor som är fängslande! (Dock blev det lite väl mycket förstorade tuttar och förminskade näsor på slutet)

Om ni inte har sett the Hills, så gör det!

jävvlarns

Hej och typiskt!

Jag var ju egentligen så taggad i fredags men ibland får man prioritera sin hälsa och familj. Jag visste ju att det skulle bli för mycket kul och att jag med mitt sinne för alkohol skulle gått in i dimman. Jobbar ju helger och skulle sjunga för klassen på måndagen.

Men vafan kul att ni hade det så jävvla kul!!! Sitter och dricker vin i min ensamhet nu och absolut ångrar att jag inte drog ut med er trots alla jäkla orsaker.



tackohey/nerdey

100 veganbullar och lite för mycket snurr i bollen.

När jag vaknade imorse kände jag direkt att det inte var någon idé att gå till skolan. Inte nog med att jag fortfarande haltar efter mitt äventyr med örhänget i fredagskväll (Ja, piggen fastnade hela vägen in i foten. Ja, det gjorde ont)så var jag orolig i hela kroppen, på det där sättet som sitter i ett tag. Istället för att studera lade jag mig därför i soffan och sov till klockan tolv innan jag haltade upp och bakade veganbullar till mitt körfika på onsdag.

Nu på kvällen kom min sambo hem och föreslog att han istället för att ta en utlandstermin i England skulle göra det i Australien. Min dagsoro i samband med detta mindre glädjande besked gjorde mig om möjligt ännu mer labil än innan. Australien, verkligen? Jag är inte typen som tror på long-distance över huvud taget - och så säger han att han vill åka till andra sidan jorden i sex månader. Man tackar och bockar.

Nu tror ni säkert att det här är en osäkerhetsgrej, men det värsta för mig är inte tanken på att han skulle stå i solen på en strand omgiven av massa heta australienskor i bikini, utan snarare att jag skulle gå bananas här hemma och glömma bort vem Marc'O är. Regniga, sena Sverige-nätter i kombination med ensamhet och alkohol är inte min starka sida. Jag litar helt enkelt inte på mig själv. Betyder det att jag är en dålig människa?

Bakishelg nr 1!

Härligt! Känner mig inte bakis längre!

Först vill jag säga tack för i fredags, jättekul att se pördeys nya place och dricka (för mycket) vin med er där! Vad som skedde efter detta är liksom lite blurrigt i minnet, haha! Kul när man går några kvarter och in på den där "bargatan" (?) och att man tror att man är utomlands för att man inte känner igen sig... O herregud! Lördagen var inte den bästa dagen, den spenderades i horisontellt läge i soffan. På något sätt lyckades jag få i mig en klunk vin på kvällen, och även om det var jäkligt osmakligt så kändes det bättre, och jag och killen gick en kortis på en fest hemma hos en tjej på söder. Var trevligt att komma utanför dörren efter en sådan hemsk dag som lördagen var, haha. Igår mådde jag ändå hyfsat bra, skulle gå på fotografiska, men kom dit och kön var 100 meter lång. Hejdå sa jag och gick hem och lagade boef bourguignon!

Bilder har efterfrågats av Drugey, så här kommer några! Alla hade fruktansvärt röda ögon (oklart om det var på grund av alkoholmängden som intagits eller inställningarna på kameran) så jag har försökt ta bort det, därför kan vissa ögon se ut lite som fiskögon. Men det får ni leva med!











Den tredje bilden från botten är kul, Lollo på safari, haha

I fredags.

Jesus vad roligt vi hade i fredags! Jag är på riktigt fortfarande lite seg. Höjdpunkten var på pissoaren, mer än så tänker jag inte säga. Visst var det nån som hade kamera och tog några schyssta bilder?

Lägg upp och därmed basta! Mäklar-Oskar var ju tillräckligt het på några bilder för att få platsa här på bloggen, eller vad säger ni?

En plats i solen.

Det är något visst med facebook som skapar ångest. Jag vet att vi har pratat om det förut, men jag återupptäckte det imorse. Vad folk gör mycket! Hur smala de är, vad lyckade de verkar! Hela grejen med att man inte går in på facebook när man är på en schysst fest i Vietnam utan att man enbart tittar in när man sitter i osminkad i soffan gör väl inte saken bättre. Då är det lätt att man önskar att man levde ett mer avancerat liv.

Samtidigt väljer man ju livsstil varje dag, och jag är ingen avancerad backpacker. Jag avskyr att inte sova i min egen säng, att inte ha mina matvaror att välja mellan i min matvarubutik. Det kanske låter som om jag önskar att jag vore annorlunda, men faktum är att jag trivs rätt bra i mitt alldagliga liv. Det gör sig kanske inte så bra på facebook, men det är mitt liv och jag skulle inte byta mot något i världen.

Vi är nog helt enkelt olika byggda. Det finns de som lever för undantagen i livet och trivs bäst i dem, och så finns de vi som är annorlunda. Det är klart att jag tycker om undantagen i mitt liv, semestrarna, festerna och alla äventyr, men faktum är att jag alltid längtar lite till vardagen när jag befinner mig i dem. Min plats i solen är på köksstolen vid fönstret, där jag sitter och dricker mitt morgonte och ser hur folk stressar till bussen över torget. Där är jag mest harmonisk.

Gud så jag tjatar!

Jag blir så trött på min egen röst ibland, speciellt under perioder då den inte tycks säga någonting av värde. Det känns lite som om jag har kommit in en sån period nu. Kanske måste jag helt enkelt bara lära mig att tänka innan jag pratar.

Den här veckan önskar jag mig två saker: En stabil mage och ett stabilt psyke. Det kanske låter som två tämligen genomgående önskningar i mitt liv, men den här veckan önskar jag mig dem kanske till och med extra mycket. Jag har så mycket att göra, och jag vill ha roligt medan jag gör det!

När ska vi ses mina hjärtan?

På tal om: Fuldagar.

Cooley skrev här nedan ett mycket intressant inlägg om det här med fuldagar. Jag tycker verkligen från botten av min oerhört bottenlösa själ att det är ett fenomen värt att uppmärksamma. Jag har nämligen en lillasyster vars upplevda fuldagar är oräkneliga trots att alla som någonsin sett människan inser att hon ser fantastisk ut, alltid.
Jag kan inte i mitt livs vildaste fantasi förstå när två så pass vackra människor beskriver sig själva som fula. Ni måste helt enkelt reducera er själva till detaljer, för naturligtvis kan inte håret ligga perfekt alla dagar och hyn inte lysa av inre självkänsla varje minut. Jag är smutsig i håret ganska ofta, och när jag sover med ansiktet ner i kudden får jag märkliga linjer i ansiktet som ibland inte försvinner förrän efter lunch. På så vis förstår jag vad ni menar - men verkligen: Fuldagar?
Jag vill verkligen tro att det här handlar om något annat. Dagar då man lägger för stor fokus vid sitt utseende, eller dagar då man helt enkelt gör sig själv till något annat än vad man är, ett objekt. De dagar då jag går förbi spegeln och blir äcklad går jag inte förbi spegeln mer. Då försöker jag pigga upp mig själv med annat, som att sätta mig och måla eller gå ut och ta en promenad för att ändra fokus. Under alla mina år av terapi har det blivit klart för mig att det farligaste som finns är att lägga för mycket vikt vid sig själv. För i andras ögon mina vänner, är ni ouppnåligt vackra.

hey babes!

Hej läderbrallor!!

Vad jag har saknat er!
Har haft så sjukt mycket sedan jag kom hem från min semester!
Har fått en ny tjänst på jobbet som kommer att innebära en del resor till london och baltstaterna... sick sick sick .Mycket att göra!Men attans vad skoj det är att jobba med hjärnmusklerna lite!

Jag kommer läsa upp min matte B på komvux på 2månader from oktober..vilket kommer att innebära mycket plugg! 9h på komvux per v och massor med plugg hemma efter jobbet!Please ,kan ni hjälpa mig?? jag vet att jag kommer behöva lite mattestuga:)

Jag hoppas vi kan äta en bit god mat imorgon!Vore såå mysigt!och kul att klä upp sig och flörta runt lite!!
Hösten är kommen! Och jag bara ÄLSKAR hösten.Som Drugey sa, så är det så skönt att mysa hemma,laga middagar,prommenera i höstlöven och inte minst så är det sååå snygga klassiska kläder!Yeah baby!
Jag var ute och plockade svamp med mr upttagen förra helgen..mysigt i solen!

Idag var jag ute och handlade en ny bh och trosor till det.Skickade mms till Cooley och fick lite smakråd! Det blev en spetsbh utan vadering!Premiär på den!Såå sexigt :) Lovelove!Nu måste jag bara hitta någon att visa den för;)
Hur går det med blinddateandet?? har ni skramlat ihop några killar åt mig?Det vore ju såå roligt om ni kunde göra det!Please!!

nu ska jag återgå till min nya bok

Ciao bellas
//Sexey

Tack o hej

Ibland har jag riktiga fuldagar, och jag vet inte om det handlar om att jag vaknar upp riktigt ful dessa dagar eller om det bara är en känsla. Hur som helst är idag en sådan dag, och trots att jag har gjort mig klar och var på väg till stan kommer jag inte utanför dörren. För att jag känner mig för ful.

Alltså... Det är så handikappande!!

Om jag mot förmodan tar mig ut kanske jag checkar in på en helrenovering på någon klinik a la Heidi Montag.

Peace

Poff!

Jajjemen, hösten är kommen! Jag är igång med brödbaket igen efter en sommar med köpebröd, usch och fy! Haha, pretto.

Min skola började i måndags och nästa föreläsning är på fredag. Alltså en hel vecka utan något att göra! Lyxproblem tänker ni, men jag avskyr att inte ha något att göra! Har traskat runt lite på söder och i stan, tvättat, bakat flera bröd, rensat garderoben lite, tränat, beställt kurslitteratur, storhandlat med bilen själv (!!) osv. Men jag kan inte komma på fler saker att göra! Bara en dag kvar att döda nu. Har inte heller fått min litteratur så jag kan inte plugga. Hmm... Borde kanske försöka ta mig ut iaf så att man får en dos solljus. Jag märker redan att jag börjar bli mycket tröttare, antar att det är minskningen av ljusa timmar. Jag är i alla fall glad att jag inte är en av gruvarbetarna i Chile, de kan inte ha mycket solljus 700 m under marken.

Så mina byxvänner, vad säger ni om fredag? Pördey säger ja, Sexey säger ja, Nördey säger nja/nej, Cooley säger ja. Vad säger Drugey? En liten get-together i höstens ära vore väl på sin plats!

Höst på min planet.

Så blev det officiellt höst och jag kunde inte vara nöjdare. Hösten är min årstid - och jag känner på mig att vi kommer att ha en kalashöst tillsammans. För vilket årstid fylls bättre med spontanfikor, söndagspromenader och gemensamma surdegsbak? Med risk för att låta som en riktig liten pensionär är det här vad jag vill dela, tillsammans med mycket, mycket annat, mer er. Idag har jag varit i skolan, ätit middag med min lillasyster på Hot wok café och gått på höstens första körrep. Det var en synnerligen gemytlig kväll, även om mina gaser var olidliga under den sista körkvarten. Jag och Mini-drugey diskuterade detta, ska vi kalla det för fenomen, nämligen att vi alltid lyckas vara gasiga under kören. Man försöker liksom körfjärta i takt med musiken under fortepartierna men varenda gång lyckas man alltid klämma dit en liten för högljudd fis mitt under en pause. Jag inleder härmed allas våran fisfyllda höst med följande citat av Lars Winnerbäck:

"...nu sköljer luften över sommardamm
nu landar folk och allting återgår
nu går passionen och blir allvarsam
om någon sådan ännu återstår

jag blev utan men jag klarar mig
det finns en park vid Söder Mälarstrand
dit kan man gå en stund och vila sig
man kan få nog av all panik ibland
...
persiennerna dras ner
det mörknar och jag ber
låt mig bli din melankoliska vemodskavaljer
en nattlig promenad
i en höstmörk stad
jag kan inte önska mig nåt mer

så jag åker inte utomlands
förrän vintern fäller slutridå
här är ett skådespel i höstlövsdans
som jag vill se varenda meter på"

Gärna tillsammans med er mina vänner. Allra helst tillsammans med er.