tisdag 1 december 2009

Soraya M

Jag såg filmen Soraya M på bio för någon vecka sedan, minns inte om jag nämnde det i bloggen. Lite kort handlar den om ett människoöde i Iran som tyvärr är så mycket vanligare förekommande än att det bara drabbar denna kvinna i filmen. Filmen utspelar sig i en liten by i en stenig karg miljö någonstans i Iran och är baserad på en verklig händelse. Det intressanta är de moraliska och religiösa aspekterna. Det sägs ju ofta att hemska traditioner i muslimska länder är just traditioner och kultur snarare än religion, men jag vet inte om det går att skilja dessa åt då religionen är så otroligt starkt och ofrånkomligt genomsyrande i allas liv. Filmen handlar om dödsstraffet (i "guds" namn) stening. Detta är ju så otroligt vidrigt att det är överflödigt att kommentera, men kanske ännu sjukare är orsakerna till att detta straff ska kunna rättfärdigas. Och kanske ännu mer, denna hedersaspekt, om man gör något som inte anses hedervärt så är man inte längre värdig ett liv, och ännu mindre en värdig död. Sen är det ju lite lustigt att det bara är kvinnor som kan bete sig ovärdigt och även bara dessa som stenas. Om man nu ska ha en hög "moral" om man nu kan kalla det, så är det väl lite motsägelsefullt om denna inte ska gälla alla? Då försvinner väl själva syftet med att ha något som kallas moral överhuvudtaget?

På en föreläsning för någon vecka sedan pratade professorn om att man brukar göra undersökningar om sambandet mellan välstånd (i form av BNP) och lycka. Man frågar årligen folk över hela världen rakt upp och ner "är du lycklig"? Så får dom svara på en skala mellan ett och tio eller något sådant. Det finns inget tydligt samband. Till exempel anser sig människor i Sydamerika hyfsat lyckliga trots sin fattigdom, medan i de baltiska länderna anser man sig vara väldigt olycklig trots en (ofta) bättre ekonomisk situation än Sydamerika. Intressant det där. Är det genetiskt? Eller är det klimat? Mentalitet?

Det jag skulle komma till var i alla fall att det tydligaste sambandet man år efter år får ut av denna undersökning är att män alltid anser sig lyckligare än kvinnor. Detta gäller i alla länder med undantag för en del av världen, nämligen de muslimska länderna. Där anser sig kvinnorna vara lyckligare än männen. Det är något man kan fundera över, hur detta kan komma sig.

Jag avslutar med aen del av SVD's filmkritikers recension av just denna film, Soraya M:
"...vi i väst pratar vackert om mänskliga rättigheter samtidigt som vi med en axelryckning accepterar de mest barbariska skändligheter i Guds namn bland människor som bor litet för långt bort för att vi ska orka bry oss."


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar