Sedan Sexey tog sitt körkort har jag blivit både mer taggad och mer frustrerad på mitt eget körande. Man blir så irriterad på sig själv när man gör alldeles för enkla fel när man egentligen vet precis hur man ska göra. Man känner sig så dum! Men men, alla är vi barn i början. Men jag vill gärna sluta vara barn nu, och i alla fall hoppa till de övre tonåren. Jag hade lektion i, ja när var det, torsdags tror jag. Den dagen när det var en helt sanslös snöstorm! Mina 100 meter till körskolan till fots kändes som en expedition på Mount Everest. Jag trodde jag skulle blåsa bort/ fastna med fötterna i en driva mitt i vägen och bli påkörd av en snöplog/ snöas in mitt i ett steg (det som göms i snö kommer upp i tö). Men jag kom fram nätt och jämnt. Lektionen var helt absurd. Snöstormen gjorde så att sikten blev ca 20 meter, inte ens lyktorna (eller vad säger man?) på de andra bilarna syntes! Vindrutetorkarna, som fungerade nätt och jämnt trots isen, gnisslade gällt och snön under bilen knarrade så att jag trodde att det var något i bilen som gick sönder. "Det här är ju ett skämt, det är som att köra på månen eller med ögonbildel" sa jag till körskoleläraren. "Tänk på de som har sin uppkörning idag och som aldrig har kört i sådant här väder förut" sa min körskolelärare. Så min helt värdelösa lektion till trots (köra runt i 20 km/h i bostadsområde...)så är jag dels glad att jag fick testa att köra i sådant väder (jag förstår att det är så pass mycket olyckor som det faktiskt är) och dels tacksam att det inte var min uppkörning jag hade en sådan dag.
Nu ska jag provsmaka mitt nybakta surdegsbröd (looking good!) och fortsätta se på Grinchen trots att jag mest tycker att Jim Carrey är jobbigast i världen.
Take care!
Cooley
(googlade på "snöstorm" för jag tänkte lägga upp en snöig bild. Men då fick jag upp denna istället, och den var ju roligare än snö!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar