Inte en till dum intolerans.

Jag tror att jag är laktosintolerant. Eller, än så länge är det bara en liten misstanke och eftersom man är mer eller mindre intolerant mot mjölk under hela livet skulle ju inte det betyda något direkt livsavgörande om jag råkade vara det lite nu. However tycker inte min mage om yoghurt längre. Den säger "AJ aj AJ" och jag blir lite arg på mig själv för att jag tycker att det är så jobbigt.

Idag hade jag tänkt lämna blod men fick precis reda på att jag inte är tillräckligt fin för blodcentralen eftersom jag käkar Citalopram. Och jag som verkligen var laddad! Men jag antar att den som väntar på något gott inte kan vänta för länge. Någon gång under mitt liv ska jag låta blodet spruta ur mig. Se upp blodcentralen!
Snart kommer hisscenen ur "The Shining" att återupprepa sig framför era ögon.


Igår hade jag så fruktansvärt tråkigt. Jag sov hur länge som helst och sen degade jag framför tv:n hela dagen. Segt, riktigt segt, var det. Jag hatar när jag blir så där helt lamslagen. Jag vill ha sol! Jag vill känna mig levande! Jag vill göra vettigheter med mitt liv!

Blir avis på Pördey. Har aldrig ens ätit en sån där macroon. Kan du inte beskriva hur de smakar?

Vi syns i eftermiddag, förutsatt att jag inte blir mer laktosintolerant. Pisselipiss på dumma magen!
Peace,